Lika som igår och mycket mera
Idag är vädret lika fantastiskt som igår, det är ju sommar!!
Vi skall hälsa på mitt jobb idag och sedan inhandla blöjor och lite annat smått och gott!
Bonussonen har fortfarande inte kommit tillbaka, men han piggar väl på sig snart hoppas jag. Bonusdottern kommer på fredag och det skall bli så mysigt! Malte kommer att bli superglad, det är ialla fall något som är säkert!
Nästa vecka blir det 1-årskalas. Jag har så himla svårt att förstå, att det redan har gått 1 år.
Jag tycker att det var nyss som vi kom hem med vårt "lilla" Pyret :-)
Att det nyss var som jag kämpade som en tok med amningen, men fick ge upp för Maltes starkare vilja. Och genomlida den sorg det ändå var att inte få amma. Det var något som jag sett framemot lika mycket som att få föda vaginalt, men det blev jag också snuvad på.
Att det var nyss som jag befann mig i den känslomässigt upp-o-ner-vända världen!
Att det var nyss som jag trasslade mig genom alla dessa jobbiga känslor, för att i nästa stund enbart uppleva glädjen över att få bli mamma till världens underbaraste son.
Men det var inte nyss, det var 1 år sedan.
Mycket har hänt inombords. Att få bli mamma har varit en stor dröm länge för mig. Processen pågår fortfarande, att lägga alla nya pusselbitar på plats. Att lära känna nya sidor inom mig själv. Positiva som negativa. Att uppleva en enorm kärlek, men också en enorm rädsla att förlora det man älskar.
Att växa som person handlar om att dels våga ställa frågor till sig själv, men framförallt våga vara ärlig i sina svar. Att acceptera mina skuggsidor. Att saker och ting är som det är just NU.
Jag har påbörjat att läsa boken "Att leva ett liv, inte vinna ett krig", den handlar om acceptans och verkar vara väldigt bra, tänkvärd och klok!
Någon som läst den?
Kram
Vi skall hälsa på mitt jobb idag och sedan inhandla blöjor och lite annat smått och gott!
Bonussonen har fortfarande inte kommit tillbaka, men han piggar väl på sig snart hoppas jag. Bonusdottern kommer på fredag och det skall bli så mysigt! Malte kommer att bli superglad, det är ialla fall något som är säkert!
Nästa vecka blir det 1-årskalas. Jag har så himla svårt att förstå, att det redan har gått 1 år.
Jag tycker att det var nyss som vi kom hem med vårt "lilla" Pyret :-)
Att det nyss var som jag kämpade som en tok med amningen, men fick ge upp för Maltes starkare vilja. Och genomlida den sorg det ändå var att inte få amma. Det var något som jag sett framemot lika mycket som att få föda vaginalt, men det blev jag också snuvad på.
Att det var nyss som jag befann mig i den känslomässigt upp-o-ner-vända världen!
Att det var nyss som jag trasslade mig genom alla dessa jobbiga känslor, för att i nästa stund enbart uppleva glädjen över att få bli mamma till världens underbaraste son.
Men det var inte nyss, det var 1 år sedan.
Mycket har hänt inombords. Att få bli mamma har varit en stor dröm länge för mig. Processen pågår fortfarande, att lägga alla nya pusselbitar på plats. Att lära känna nya sidor inom mig själv. Positiva som negativa. Att uppleva en enorm kärlek, men också en enorm rädsla att förlora det man älskar.
Att växa som person handlar om att dels våga ställa frågor till sig själv, men framförallt våga vara ärlig i sina svar. Att acceptera mina skuggsidor. Att saker och ting är som det är just NU.
Jag har påbörjat att läsa boken "Att leva ett liv, inte vinna ett krig", den handlar om acceptans och verkar vara väldigt bra, tänkvärd och klok!
Någon som läst den?
Kram
Kommentarer
Trackback
