Maltes Mamma

Vad är det egentligen som definierar en stark vänskap?

Är det åren tillsammans som binder en samman?

Är det att man har vuxit upp och följt varandra i Livets alla skeenden?

Är det alla hemligheter som man har anförtrott varandra?

All glädje och sorg som man har upplevt tillsammans?

Är det att man håller inne med sina synpunkter om sin bästa vän eller är det att ha tryggheten att kunna säga sin åsikt?

Att man har en plattform av kärlek och trygghet, som gör att man fritt kan ventilera. Utan att det alltid är så genomtänkt.

Är det att riskera att såra, men ändå bli förlåten?

Är det att finnas vid varandras sidor, oavsett vilken livskris man befinner sig i?

Är det att vara älskad för den man är och inte för det man säger eller gör?

Jag trodde att jag visste vad stark vänskap var, men vederbörande stängde dörren och uppenbarligen hade vi inte samma syn på den starka vänskap som 25 år band oss samman.

Den sorgen bär jag med mig, men samtidigt känns vår vänskap inte särskilt äkta när jag tänker efter.



För om det är en äkta vänskap i mina ögon, så stänger man inte dörren så lättvindigt.

Jag är lyckligt lottad som har flera äkta vänner runt omkring mig. Eller iofs, det vet jag ju egentligen inte förrän vindarna blåser sig starka, men det är väl då som det visar sig hur äkta vänskapen är.

Vi hade en fantastisk resa, på alla sätt!

Superkul att få träffa våra vänner på tu man hand. Maten var fantastiskt god. Choronsåsen var att döda för :-) Att både få äta och prata utan att bli avbrutna, det är en lyx numera.

Shoppingen blev till belåtenhet och så mysigt att få rå om Maken på egen hand!

Svärfar hämtade oss vid terminalen. Åkte vidare till Kallhäll och hämtade hem älsklingen! Åh han är bara för härlig. Han hade haft det så mysigt hos farmor och farfar.

Malte somnade sedan någon gång strax för kl.20:00.
Vi åt en varsin pizza och tittade på film, mysigt!

Malte sov sedan till kl.9:30 på söndagen, helt fantastiskt för två trötta föräldrar…hihi…

Igår var vädret underbart, så först åkte vi och storhandlade. Sedan när vi kom hem åkte Maken och Malte snowracer i vår backe medans jag packade upp alla varorona.

Sedan sov vi en stund med Malte på em. Det är så himla mysigt att sova tillsammans med honom. Alla få ligga och känna hans värme och lyssna på hans små andetag. Det är kärlek!

Jag är så lyckligt lottad över min älskade Make, min fina familj och mina ovärderliga vänner.
Tack Gud!

"Vad kan man göra om det går trögt med viktminskningen?
Tyvärr är det så att även om man äter naturlig mat som människan rimligen är anpassad till så kan det hända att den överviktige ändå inte normaliserar sin vikt. Anledningarna kan förstås vara många och olika och jag ska börja med den som är tråkigast men kanske en av de vanligare orsakerna.

1. Man äter inte LCHF trots att man tror det. Vi är alla lite olika genetiskt och för den naturligt slanke som blivit överviktig kan det räcka med att sluta med pizza och öl. Andra måste mer ordentligt se över sitt matintag och vad det egentligen innehåller. Det handlar då om att jaga kolhydraterna på flykten eftersom det är de som triggar mest insulin. Insulinet är ju som du nu vet ett fettlagrande och fettförbrännar-hindrande hormon. Det gäller alltså att äta så att du får så låga mängder insulin som möjligt och detta genom att äta rätt saker.

Har du problem så titta då i kolhydrattabellerna hur mycket kolhydrater du får i dig. Är det 30 gram per dag? Då kan det vara för mycket. Insulinpåslaget kan bli för stort med denna dos. Låt inte lura dig av lightläsk. Kroppen kan förväxla sötningsmedlet med riktigt socker och därmed pytsa ut insulin. Vad som då händer är att du får ut det fettlagrande insulinet och på samma gång drabbas du av hunger eftersom blodsockret sjunker. Blodsockersänkningen blir ju från en normal nivå istället för från en hög nivå. Då kommer hungern som är svår att motstå och även om du äter fet mat har du ju ändå lockat fram insulinet och du lägger då på dig fett.

2. En annan, tyvärr vanlig, orsak är problem med sköldkörtelhormonerna. Det går att kontrollera sina sköldkörtelhormoner på vårdcentralen men det är inte speciellt tillförlitliga test. Dålig sköldkörteleffektivitet leder till ett hopplöst läge vid viktnedgång. Trots perfekt mat kan vikten stå still. Vad det ofta handlar om är att sköldkörtelhormonerna inte biter som de ska. Ungefär som när insulinet inte biter på en typ 2-diabetiker. Det viktiga ämnet finns alltså (insulin för diabetikern) men det fungerar ändå inte som det ska.

Exempel på kännetecken på detta problem är låg morgontemperatur (36,5 C), trötthet som kan komma över en samt höga kolesterolvärden. För att få en rättvisande bild bör urininsamling göras under 24 timmar varefter prov tas på detta, då slipper man ögonblicksbilder som det annars blir vid de vanliga testen. Läkaren kan sedan vid behov skriva ut T4-preparat och T3. T4 är grundhormonet varifrån kroppen sedan tillverkar T3.

Sköldkörtelhormonerna kan man säga gasar på kroppen och får den att fungera fullt ut och fungerar inte dessa hormoner blir man trött och tjock och det är oerhört svårt att komma tillrätta med övervikten om man inte vet orsaken. Detta problem är alltså inte vanligt. Viktökningen vid nedsatt sköldkörtelfunktion brukar dock stanna kring 6-8 kg.

3. Grädde kan vara en bov i viktnedgångshänseende. Det är nämligen så att mjölkprodukter innehåller proteinet kasein och detta ger upphov till insulinutsöndring. Insulinutsöndringen stoppar all fettförbränning. Misstänker du detta så använd då inte mjölk, smör och grädde.

4. Ibland kan det hända att en viktnedgång inte kommer igång som den ska därför att kroppen är förvirrad. Det drabbar oftast dem som varit med i bantningsklubbar som använder en kalorisnål metod. Kroppen är då inställd på svält och vill absolut inte släppa ifrån sig sina reservoarer av bränsle (fett). För en gammal viktväktare kan det ta ett halvår innan kroppen fattar galoppen och börjar släppa till av lagren.

5. Det kan också vara så att du inte går ned i vikt men att du minskar dina fettlager. Sådant syns inte på vågen då du lätt kan bilda muskler med din nya LCHF-kost. Muskler är tyngre än fett. Det här fenomenet märker du på att det står still på vågen men att midjemåttet minskar. Och det är midjemåttet som är det viktigaste. Hur många siffror det står på vågen borde ingen bry sig om egentligen. När vi pratar om att minska på fettlagren brukar vi dock prata om ”viktnedgång” eftersom det är allmänt använt ord för att minska sitt omfång. Det är enklast så och du förstår säkert idén.

6. Mediciner kan ställa till det för viktnedgången. Diabetiker får inte sällan mediciner som gör att bukspottkörteln avger insulin. Dessutom finns det ju förstås de som tar insulin med spruta. Insulinet i sig bevarar fettet på kroppen och försvårar naturligtvis avsevärt fettförbränningen.

Det finns också andra mediciner, p-piller etc som kan göra att viktminskning försvåras. Titta på bipacksedeln så kan det finnas en förklaring där. Betablockerare är en grupp blodtrycksmediciner som tyvärr blockerar det enzym i fettcellen som bryter ned fett. Tar du någon av dessa mediciner, bör du ta kontakt med din läkare och få dem bytt till något annat. Betablockare leder i 30% till utveckling av diabetes enligt en doktorsavhandling från Sahlgrenska akademin från maj 2008.

7. Om du är stressad kan det utsöndras stresshormoner av typen kortisol som gör att blodsockret stiger och därmed håller uppe insulinnivån. Tänk alltså efter om det kan vara detta som gör att viktminskningen inte lossnar och tänk också över vad du kan göra åt din situation. Att vara stressad under lång tid är allt annat än hälsosamt.

8. Om du t.ex. äter mycket nötter eller annat tämligen kolhydratsnålt kan det förhindra viktnedgång. Du går förmodligen inte upp men själva viktnedgången vill inte komma igång. Tänk i så fall efter om det är något du kan dra in på. Äter du för mycket använder kroppen först den nyligen intagna energin och lämnar fettlagren på kroppen. Prova i så fall om du kan minska intaget något utan att för den skull bli hungrig. Blir du hungrig ställer kroppen in sig på att dra ned på ämnesomsättningen eftersom den tror att den kommer att bli utan mat. Det gäller att hela tiden hålla igång förbränningen. Du kan också växla ned proteinintaget till förmån för mer fett som frisätter mindre insulin.

/ Lars-Erik Litsfeldt
Docent Ralf Sundberg"

Kära Gud,
Jag önskar oss ett lantställe vid vattnet. En viloplats som vi kan åka till närhelst på året som vi önskar att stänga av storstadens brus och aktiviteter.



Där vi i själen kan vila och njuta av tystnaden och varandra. Där barnen får möjlighet att få uppleva samma lycka som jag själv gjorde som barn på mormor och morfars lantställe i Hälsingland.

Bilresan till lantstället får max ta 1½ timme, eftersom vi vill att det skall finnas utrymme för spontanitet och att vi under vår och sommar skall ha möjlighet att ev. pendla till jobbet.

På vintern åker vi skidor, skridskor, leker i snön och njuter sedan av en kopp varm choklad vid den öppna spisen som sprakar för fullt. Även jul och nyår kommer vi att fira där.

Tack på förhand :-)

Psst. Jag lovar att inte svära mera och att bli bättre på att källsortera våra sopor.

Roliga saker som jag har att se framemot :-)

Januari
Birkakryssning med våra fina vänner A och J!

Februari
Min 40-årsmiddag med nära och kära!

Mars
SPA-weekend med min fina fina vän U!

Hej,

Dagarna lunkar på och ibland finns det varken tid eller inspiration att skriva något.

Jag ligger på en platå nu, när vikten står stilla. Så nu är det dags för att utöka träningen lite och att variera den mera, man behöver göra det när kroppen stannar av. Totalt så har jag gått ner 7 kg och det är jag väldigt nöjd med. En kollega här på jobbet sa att jag inte fick gå ner mera, för då försvinner jag, men det håller jag inte riktigt med om :-)

Jag struntar i vad vågen visar, för jag känner i kroppen när jag är nöjd, och det är bara några kilon bort.

Mitt intag av kolhydrater ligger på max 5 gram/100 gram (max 25 gram/dag). Sedan kanske jag utökar till 10 gram /100 gram, för att bibehålla min vikt och fokusera mera på att träna kroppens styrka och smidighet.

Jag tror att hemligheten är att lyssna till sin kropp. Speciellt när man vill gå ner i vikt.  

Det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Det krävs disciplin för att lyssna till sin kropp, för vi har många röster inom oss, speciellt den där som säger ”äh jag börjar på måndag”, ”en chokladbit kan väl inte skada” osv.

Då lurar man bara sig själv. Om man vill gå ner i vikt, så finns det bara ett sätt om man vill ha varaktiga resultat, det är att inse att man gör ett VAL. Man väljer en sundare livsstil för sin egen skull och ingen annans.

Apropå choklad, så har jag inte tagit en endaste liten bit på hela julen. Och det valet har jag gjort, för att jag vet, att jag lätt skulle kunna fastna i att frossa choklad. Och genom att jag är medveten om varför jag gör mina val, då blir det faktiskt enklare att avstå.

Sedan är det självklart att man kan äta precis vad man vill och när man vill, att hitta sin egen balans. Utan att ursäkta sig och säga att ”idag syndar jag”, i det ligger det en fördold skuldkänsla anser jag.

Man ger sig själv dåligt samvete, helt i onödan. Som sagt, det handlar om att hitta SIN balans och lyssna till ”rätt” röst ;-)

Jag skulle inte kunna tänka mig, att aldrig mera äta pizza t.ex.

Men sedan är det ju stor skillnad på att göra det någon gång ibland och inte var och varannan månad. Eller att ta 3 klyftpotatisar om man vill, istället för 13 st.

Rött vin är njutning för alla mina sinnen, så det skulle jag inte heller vilja avstå.

Om man gör sina val, så kanske man lätt kan välja bort andra saker. Debet och kredit :-)

Ha en bra dag!